warm and beautiful

Kapitel 14

Rosalies perspektiv

Vi satt där, vid det ned fällda trädet och väntade på dom andra.

”Hur är det?” frågade Emmett.

”Så där.” sa jag och lutade huvudet mot hans axel. Jag blundade och försökte slappna av.

”När kommer dom?” hörde jag Bellas oroliga röst säga.

”Jag vet inte.” sa Edward, en bit från mig och Emmett. Emmett strök lugnande och sakta min rygg. Han kysste min hjässa och jag kände vinden i mitt hår. Jag öppnade ögonen och Jasper, Alice, Esme och Carlisle stod någon meter framför oss. Alice gick fram till mig och Emmett och satte sig bredvid mig, på det ned fällda trädet.

”Jag förstår ingenting.” sa Esme och kollade förvirrat på oss.

”Vilka var dom där andra dofterna?”

”Renesmees och två andras.” svarade Edward på hennes fråga.

”Ja, men vems är dom två andra?” sa Alice. Jag kollade på henne och sa:

”Förmodligen är den ena Benjamins och tydligen så har han två bröder så den andra är väl en av hans bröders.” Alice kollade fundersamt på mig och nickade sedan. Hon kollade på mig och drog lite på munnen, ett misslyckat leende.

”Jag tycker att Jacob och flocken borde då veta vad som händer. Dom letar ju efter Nessie på helt fel ställe.” sa Bella och kollade upp på Edward.

”Ja, vi borde nog prata med dom.” sa Edward och utväxlade en allvarlig blick med Alice. ”Om Alice, Jasper, Bella och jag förklarar och hämtar dom, så stannar ni här.” fortsatte han sedan. Carlisle nickade och Alice skuttade iväg, och dom andra sprang tätt bakom henne.

Alices perspektiv

Edward sprang ikapp mig och jag kände tävlingsinstinkten krypa fram. Jag sprang och snabbare men han var fortfarande lite längre framför oss. Helt plötsligt fick jag en syn och jag stannade tvärt. Jasper och Bella som var bakom mig stannade upp och Bella ropade på Edward. Först var allt svart men sedan blev det klarare. Renesmee och två andra gick längs en liten, smal stig och Nessies händer var bundna med ett tjockt rep. Som gick längs stigen och sedan vek dom av till höger. Dom gick in i en stuga och sedan blev allt svart igen.

”Al, vad såg du?” sa Bella allvarligt. Jag kollade på Edward och han kollade oroligt på mig.

”Benjamin och hans bror har fört bort Renesmee. Hennes händer var bundna och dom gick in i en stuga i skogen.” Edward kollade på Bella och hon tog hans hand i sin. Han böjde sig ner och viskade-”Det kommer ordna sig.”-i hennes öra. Han kysste henne lätt på kinden och rätade på sig.

Jasper kollade oroligt på mig och jag kramade om hans hand.

Vi sprang först och letade efter flocken. Vi hittade dom några kilometer från Emmett och Roses hus, sedan förklarade jag och Edward allt för dom.

”Så fort jag får tag på den där jävla blodsugaren ska jag slå ihjäl honom!” röt Jacob.

”Vi kan inte bli ihjäl slagna, du måste elda upp oss.” sa Edward, han var bara tvungen. Jag kollade irriterat på honom och han flinade.

”Jacob!” sa Sam med sin alfaröst. Vi sprang tillbaka till dom andra och jag berättade vad jag sett för dom andra. Carlisle kollade allvarligt på mig och sa:

”Alice, känner du igen något från synen? Vart stugan ligger eller någonting alls?”

Jag slöt ögonen och fokuserade.

”Jag vet att vi en gång har varit och jagat i Seattle, jag har för mig att det låg en stuga där.” Jag skakade på huvudet och kollade på Edward.

”Du kan nog ha rätt Alice.” sa han.

”Men kan vi inte kolla upp det då?” sa Jacob allvarligt.

”Jo, vi har ju inget annat att gå på. Vi vet inget annat, det är vår ända chans.” sa Edward.

”Okej, men det räcker om bara Jacob, Embry och Quil kommer med oss.” sa Carlisle.

”Okej, vi andra fortsätter att söka igenom Forks.” sa Sam bittert.



Bra/Dåligt?

Mer/Sluta?


Förlåt för att jag inte skrivit på jäääätte länge, men jag ska även skriva kapitel 15 idag, vi får se om det blir färdigt eller inte... Har en massa läxor jag måste göra..Och ibland får jag ingen skrivlust det står helt enkelt helt still i huvudet! Hoppas ni blev nöjda och skriv och det är något som är fel eller så, jag vill gärna veta..

Warm and Beautiful

Kapitel 13

Rosalies perspektiv

Vi sprang genom skogen, på stigen till skolan, Forks enda. Vi sprang till den lilla skogen bakom skolan, där Nessie och Benjamin varit en gång, enligt Edward. Jag kände Nessies doft där, och två andra. Jag kände inte igen dom andra lukterna, måste vara Benjamin och någon annan.

”Vilka är dom andra lukterna?” frågade Bella.

”Skulle tro att det är Benjamin och någon annan.” sa jag och gick efter Renesmees doft. Den ledde till en avlägsen stig lite längre bort. Jag struntade i dom andra och fortsatte gå. Stigen fortsatte längre och längre in i skogen. Jag SMS:ade Emmett:

''Följ efter mig. Rose.'' Jag fortsatte att gå och en liten stund senare var dom vid min sida.

”Det är Nessies doft.” sa Bella hoppfullt.

”Ja.” sa jag och fortsatte gå. Efter en stund, när vi gått längre in i skogen tog Nessies doft helt plötsligt slut.

”Det var märkligt.” sa Edward och kollade förvirrat runt. Bella kollade oroligt på Edward och han tog tag i hennes hand. Vi stod där, där spåret tagit slut.

”Dom kan inte bara ha försvunnit.” sa Emmett och gick runt i en cirkel, runt oss andra.

”Det måste finnas något spår. Dom kan inte bara vara borta.” sa han sammanbitet.

”Jag tror vi borde prata med dom andra.” sa Edward. Han tog upp telefonen ur fickan och slog ett nummer.

”Carlisle, vi är i skogen bakom skolan, följt vårat spår och kom hit.” sa han, han blev tyst och sa sedan:

”Ja då.” sedan la han på. Han stoppade tillbaka telefonen och gick en lite bit längre in. Emmett och jag satte oss på en stubbe, en liten bit längre bort från platsen där vi nyss stod, där var det öppet, en plan yta, inga träd alls.

Bra/Dåligt?

Mer/Sluta?

Vet att det blev kort och att det var länge sen nu men jag har inte så mycket tid längre. Läxor och allt med skolan, kompisar och allt sånt. Lite mycket nu men ska försöka att få till det mer med W&B :)